Fast nu är jag osäker. Var det två timmar eller var det 188 minuter? Eller var det både och?

Och vem bryr sig egentligen?

Jag måste fråga mina föräldrar om jag blev tappad som barn eller liknande. Det här är nästan pinsamt. Med betoning på nästan eftersom att jag nästan inte kan tycka att något är pinsamt länge efter alla mina misstag genom åren. Vi behöver inte ta upp dom ikväll och traumatisera min fredagkväll mer än tillräckligt.

Jag lever i förnekelse.

Alltså herregud. Jag skrev verkligen att 188 minuter nästan var två timmar i förra inlägget va? Eftersom att en timme är 60 minuter så blir ju två timmar 120 minuter. Det är alltså över tre timmar, inte nästan två timmar.

Jag har sagt det förr och jag säger det igen. Jag kommer aldrig klara matte A.

Nu måste jag seriöst ta och överväga att duscha. Min fotbollsträning tog slut för exakt 188 minuter sedan. Det är alltså nästan två timmar.

Fräsch tjej!

Lider fortfarande av sviterna efter Basshunter-incidenten i Alanya. Jag har antagligen fått bestående men för livet.

Det finns många förvirrade, och djupa, tankar som pågår i mitt huvud just nu i mitt om möjligt ännu mer förvirrade huvud just nu. Är Media rätt linje för mig? Kommer Obama bli vald till president? Varför kan jag oroväckande många Britney Spears-låtar utantill?

Tänk hjärna, tänk!