Berättade jag förresten att mitt skösnöre fastnade i rulltrappan mitt i Gallerian idag?

Som vissa av er säkert har listat ut så fastnade mitt skosnöre (det var svart och cirka 7 centimeter långt) i Gallerians mest synliga rulltrappa (klockan var 14:36 och det blåste en lätt bris från sydost) och jag fick panik. Jag drabbades av en black-out. Mitt liv passerade framför mina ögon. Var detta mina 15 minuter i rampljuset eller gick jag bara en säker död till mötes?

Minst fem personer stirrade på mig. Enligt Blondinbella är det ju en tredjedel av Örnsköldsviks befolkning vilket borde betyda att jag är lite av en lokalkändis nu!

För sista gången, Blondinbella:

DET ÄR INTE COOLT ATT SÄGA COOLT!

Resten av den här civilisationen fattade det runt 2003. Ja, till och med vi med rutiga flanellskjortor, uttalningsproblem och en snus under läppen här i Norrland har insett det.

Alltså man kan nästan tro att hon inte läser min blogg.

Jag bloggar. Igen.
Jag är i Bondeland. Igen.
Jag vill dö. Igen.

Det första pappa säger när jag träffar honom är att han har köpt en skoter. En skoter. EN SKOTER!!! Seriöst, om jag ville dö i förtid skulle jag redan ha försökt använda mig av en sådan. 

Sen ska vi äta tacos. Behöver vi köpa köttfärs på ICA när vi är där och köper paprika och nachos och ost och dylikt? Nej, för farfar sköt en älg förra vintern. Han och mannen som påstås vara min far SKÖT ett OSKYLDIGT djur som råkade äta lite gräs på vår sida av berget. Varför det stör mig så mycket är oklart. Men jag känner starka aggressioner över att aldrig få ett tillfälle att besöka köttdisken SOM NORMALA MÄNNISKOR GÖR!

Jag sitter framför den extremt tjocka datorn igen. Den är verkligen helt sjukt stor. Den är mindre än vissa byggnader men större än de flesta elefanter.

Jag vill bara vara som alla andra. Men allt detta förhindrar min chans till ett vanligt liv och tvingar mig att leva kvar i 1960-talet.